I augusti föll jag för frestelsen att investera i kryptovalutor, beskrivet i min förra bloggpost. Nu har Avanza introducerat ytterligare kryptovalutor, Cardano, Polkadot och Solana, som är tillgängliga via ETP:er (certifikat). Ja, de har funnits några månader, men det först nu jag fann dem. Polkadot och Solana har tokrusat hundratals procent på några månader, så som den kryptoinvesterare jag numera är, vill jag gärna vara med och smaka på denna kryptobuffé, trots att jag fortfarande har svårt att förstå hur dessa extremt volatila valutor någonsin ska kunna gälla som betalningsmedel för vardagsköp. Men vad vet jag, kanske kommer EUs och Sveriges budget att uttryckas i Polkadot eller Bitcoin om några decennier. I så fall en finansiell revolution, för att utrycka det milt.
Hursomhelst, att införa tre galet volatila nya tillgångar får en fundersam på hur man kan skydda sig mot stora nedgångar. Med nuvarande momentumregler kommer allt att investeras i Solana, och i princip krävs en nedgång med 90-95% innan man skiftat över till andra tillgångar.
Ett sätt att skydda sig är att utöka så att man investerar i flera tillgångar, men i detta fall innebär det att Polkadot läggs till som har ungefär samma fallhöjd.
Ett annat sätt, som jag funderat på även tidigare, vid införande av nya tillgångar/fonder i momentumstrategin är att införa dem stegvis. Visserligen går man i så fall under införandetiden miste om delar av fortsatt uppgång, men till lika delar slipper man undan eventuella fall. En riskminskning, således. Jag valde denna metod vid införandet de tre nya kryptovalutorna. Först om tre månader deltar de fullt ut.
En annan metod är att fundera på reglerna som styr när man ska lämna kryptovalutorna helt och i stället gå över till mindre riskfyllda tillgångar. Inspirerad av skyddsmekanismen i Protective Asset Allocation inför jag kravet att minst 50% av de valbara tillgångarna ska vara vara i upptrend, dvs avkasta mer än säkra räntan. Andelen tillgångar i upptrend är en valbar parameter, men med 50% och fem kryptovalutor, innebär det att minst tre av dem måste avkasta mer än räntan (här XACT Obligation). I PPA beskrivs en mera sofistikerad metod där man stegvis ökar och minskar andelen som investeras i risk-tillgångarna beroende på hur andelen i upptrend ökar och minskar, men jag nöjer mig till en början med en allt eller inget regel.
Kryptoportföljen följer samma regler som Globalt momentum, men med några justeringar. Endast 3-6 månaders avkastningsperioder används för att snabbare reagera på prisfluktuationer. Detta tenderar att öka antalet transaktioner och för att motverka detta ökas istället ombalanseringskravet till 15%, dvs minst 15% av portföljen ska ändras för att ombalansering ska genomföras. Vidare krävs 15% för köpa in sig i en ny tillgång.
Det finns egentligen inget som säger att detta skulle vara en optimal kryptostrategi, men momentum borde fungera även för krypto, och åtminstone något skydd på nedsidan borde den ge jämfört med buy & hold. Men det är helt klart en fördel att använda samma metod som för Globalt momentum, det blir enklare, och även bättre i den meningen att metodutvecklingen kan komma fler portföljer till gagn. Tex ökade jag till två tillgångar även i Globalt momentum och PPM, samt införde samma metod för att avgöra om de riskfyllda tillgångarna är i upptrend.
Jag har samma metod för för Globalt momentum, Krypto och PPM, om än med lite olika parametervärden.
Antalet transaktioner har hittills visat sig vara lågt, så jag har gått återgått till 10% som i mina andra momentumportföljer.
SvaraRadera